Programförklaring

1. Genom sockenkyrkorna kan vi i hela landet uppleva och få kunskap om det svenska samhället, tidigare generationer, deras världsbild och levnadsvillkor under tusen år.

2. Tillsammans bildar kyrkorna vårt största sammanhållna kulturarv. Eftersom de är de enda byggnader som haft generellt lagskydd har vi ingen annan kategori som är så väl bevarad. Som kulturhistoriska minnesmärken ersätter kyrkorna det som helt eller delvis förlorats på andra områden.

3. Kyrkorna är våra äldsta byggnader. Ett tusental är från medeltiden och utgör en våra viktigaste källor till kunskap om denna tid, och kyrkor från senare tid är genom sin historia och inredning ofta en länk dit.

4. I kyrkorna finns omistliga skönhetsvärlden och den största och värdefullaste samlingen av kulturhistoriska föremål och inredningar i landet. Medeltida konstruktioner och konstverk är bättre bevarade än i de flesta andra länder. Genom detta har vi ett internationellt ansvar för kyrkorna.

5. Känslan för heliga rum är densamma oavsett kulturell och religiös bakgrund. I en alltmer sekulariserad tid ökar behovet av platser att söka inre frid och kontakt med andra människor, levande och döda. Kyrkan är ett offentligt högtidsrum.

6. Varje kyrka är symbol för sin bygd. De är en del av det sociala kapital som behövs för att hela landet ska leva. För Svenska kyrkan är kyrkobyggnaderna också en del av den rikstäckande förkunnelsen.

7. Kyrkorna är byggda gemensamt, rör ett gemensamt förflutet, kan ge trygghet och gemenskap åt alla. Det är ett nationellt ansvar att bevara dem för framtida generationer. Kyrkobyggnadernas värde går inte att gradera. Det är inte den enskilda sockenkyrkan utan alla tillsammans som är ett omistligt kulturarv.

Sockenkyrkornas framtid angår därför alla som bor i landet, oavsett ålder, härkomst, trosuppfattning eller medlemskap i kyrkliga samfund.